«

»

May 21

Norfolk till Annapolis

Norfolk

Vårt strängt förseglade chipsrör
Vårt strängt förseglade chipsrör
En "liten" ubåt glider förbi Mahimahi
En "liten" ubåt glider förbi Mahimahi
Speciell för!
Speciell för!
Vaktbåt ser till att vi inte kommer för nära
Vaktbåt ser till att vi inte kommer för nära

 

Klantigheter!

Trassligt värre! Våra fiskelinor sitter fast i ett fiskeflöte.
Trassligt värre! Våra fiskelinor sitter fast i ett fiskeflöte.
Dieselstopp
Dieselstopp

 

På väg till Annapolis

Den fina klockan klämtar i dimman. Funkar väldigt bra!
Den fina klockan klämtar i dimman. Funkar väldigt bra!
Dimma! Fartyget är nära men syns knappt.
Dimma! Fartyget är nära men syns knappt.
En annan båt dyker upp i dimman. Det är bra med radar!
En annan båt dyker upp i dimman. Det är bra med radar!
Vackra fyrar
Vackra fyrar
Undrar just hur det skulle vara att bo här?
Undrar just hur det skulle vara att bo här?
Kanalfärd
Kanalfärd
Vattentorn i Annapolis, Vi är framme!
Vattentorn i Annapolis, Vi är framme!

Norfolk Virginia blev vår första amerikanska hamn. Där ligger en stor flottbas. Massor av stora fartyg förstås och en ubåt som gled förbi alldeles intill oss. Vi kunde inte låta bli att fundera över det konstiga i att ingen kollade Mahimahi, vi seglade bara rakt in. När man tänker på de rigorösa flygplatskontrollerna så ter det sig ju lite underligt. Men skönt för oss förstås!

Så småningom var det ju ändå dags att klarera in vilket till en början var oväntat enkelt. Två tullare kom ner till bryggan. De ville inte komma ombord utan räckte bara över en bunt papper som vi skulle fylla i. Och så kollade de våra visa. (Tips till er som är på väg: vi fixade enkelt ett 10-årigt visa i Kapstaden.)

Men sen kom damen från Hälsovårdsmyndigheten! Med bestämda steg klev hon ombord och Inspekterade raskt kylen. Där hittade hon några ägg som vi köpt i Karibien: ”Ni får inte slänga äggen i någon soptunna !”Koka dem, ät upp innanmätet, spara skalen och släng det överbord när ni är 12 mil utanför kusten.”

Nu var det dags för inspektion av soporna. Två slaskpåsar genomsöktes nogsamt. Inuti den ena låg (tack och lov) ett igentejpat chipsrör.  På överfarter dröjer det ju ibland länge innan vi kan slänga sopor och för att hålla det någorlunda fräscht sorterar vi en del. Vi brukar lägga t.ex. gladpack som legat runt en köttbit och annat liknande avfall i chipsrör och sen tejpa igen dem. (På så vis får jag också en bra anledning att mumsa i mig chipsen.)

Vi upplystes om att vi egentligen måste uppsöka en sopstation för international garbage. I Norfolk låg det långt bort och det var dessutom, enligt damen, väldigt dyrt att bli av med soporna där.  Så hennes råd var att vi skulle spara våra sopor tills vi kom till Washington. Där trodde hon att det säkert skulle gå lättare att hitta en sådan plats. Om vi skulle ta oss till att slänga soporna i en vanlig soptunna skulle det bli dryga böter; 1000 dollar.

Efter en stund mjuknade hon lite och sa att vi ändå kunde få lov att slänga de två påsarna i en vanlig tunna eftersom vi hade vårt fina chipsrör. Och eftersom hon tyckte att vi även hade såå rena och fina sopor. Men att slänga chipsröret var inte att tänka på så det är nu igentejpat med en kraftig gul tejp med  texten ”Warning Quarantine”.

Jag har dessutom skrivit på papper där jag lovar att absolut inte slänga detta rör någon annanstans än på en  International garbagestation. Som vi då eventuellt ska kunna hitta i Washington. Om vi inte skulle hitta något där så var hennes råd att helt enkelt behålla röret ombord tills vi kommer till något annat land…  Föga förvånande fick våra vänner som klarerade in i en annan stad inte något besök alls från hälsovårdsmyndigheten. Som vanligt alltså; det är lite hipp som happ i byråkratins värld!

Så får vi väl bjuda på ett par klantigheter igen 🙂 1: Vi har mest motorat och lyckades häromdagen med konststycket att få dieselstopp. Tog flera timmar att få igång motorn igen, under tiden låg vi och drev runt i bleket och vi var väldans nära att driva rakt på en fyr men precis då kom en vindpust och förde oss åt ett annat håll. Lite tur ska man ju ha också!

Klantighet 2: Det är massor av fiskebåtar och fiskeflöten här, vi blev nyfikna på vad det var de fiskade så vi åkte fram till en av båtarna för att fråga. Och glömde helt bort våra egna fiskelinor som så klart fastnade i ett av fiskeflötena. Det slutade med att vi fick be de på fiskebåten om hjälp att trassla loss oss. Pinsamt tyckte vi men de bara skrattade vänligt och berättade att det är soft shell crabs de fiskar. Häromdagen var vi på kalas och blev bjudna på just dessa små krabbor.  Goda men lite skumt kändes det allt att äta upp hela krabban.

Som vanligt har vi mött många trevliga och hjälpsamma människor. Druckit öl med ett amerikanskt par som var på segelsemester och Magnus blev runtkörd i flera timmar av en man som helt enkelt tyckte det var roligt att hjälpa Magnus i hans jakt på diverse båtprylar. Jag var på turistbyrån där det jobbade tre damer. Alla lika hjärtligt hjälpsamma men de hade helt olika mening om det mesta så det var inte helt lätt att komma fram till hur man exempelvis bäst tar sig till Philadelphia härifrån.

Vi har också mött mindre trevliga människor vilket verkligen inte hör till vanligheterna. I går kväll hörde vi hur en båt la till utanpå Mahimahi och så en uppfodrande knackning på skrovet. Vi gick upp och där låg två båtar i mörkret. En man talade med ilsken röst om för oss att vi saknade en godkänd ankringslanterna. ”Jag kommer ge er en varning, jag vill ha era pass. Annars får ni böter.” Och i den tonen gick han på. Inte ett enda vänligt ord eller en förklaring till vilka de var vilket var omöjligt att se i mörkret. Så plötsligt fick vi tillbaka passen och de åkte därifrån med en rivstart. Vi fattade ingenting. I dag har vi i alla fall köpt en godkänd lampa som Magnus just håller på att installera. De hade helt rätt i sak, vår lampa var inte någon bra lampa. Vi får väl erkänna ytterligare en klantighet. Det var en indonesisk blinklampa som mest liknar en julgransbelysning. Inte helt bra i USA förstås. Men de kunde väl ändå kostat på sig att vara lite vänliga?

Här pendlar mellan att vara ingen vind alls till att blåsa en del fast då en nordlig vind och vi ska förstås norrut.  Men Chesapeake bay är ett trevligt område att segla i, som ett stort innanhav med helt platt vatten och gott om fina ankringsplatser. Just nu är vi i Annapolis Maryland. En trevlig stad som påminner lite om Marstrand. Här turistar vi några dagar och sen gör vi en roadtrip till Philadelphia och Washington. Ska bli spännande!

10 comments

Skip to comment form

  1. eva-lotta moberg

    Hej Sara och Magnus. Vilken tur att ni har sån tur med det mesta!
    Snart kommer ni till mina gamla hemtrakter, Phila! Bodde där på 70 talet.
    Ha det så gott nu!
    kram

    1. Sara

      Hej Eva-Lotta! Haha, jodå för det mesta har vi nog tur faktiskt. Var i Phila i går och strosade runt på gatorna.
      Trevlig stad och trevlig dag fast inte riktigt vad vi förväntat. Solen har kommit tillbaka så vi har det varmt och gott igen.
      Hoppas du har det bra och hinner njuta av våren! Massa kramar

  2. Nina

    Ett chipsrör i karantän! Du milde Amerika 🙂 Det är inte bara här som hälsomyndigheterna är besvärliga!
    Gott att höra ifrån er och härlig beskrivning av era äventyr och vedermödor, som vanligt!
    Här är det sommarvärme vilket det sannerligen inte var i Italien när vi var där. Har aldrig saknat en varm fleecetröja som då (hade satsat på sommarklänningar i packningen). Hur som helst hade vi ett par trevliga veckor och HP gjorde bra ifrån sig med tanke på tävlingsorutinen. Det var ett härligt gäng gubbar. De flesta med “big pack” och några med “six pack”. De senare placerade sig högst i resultatlistan.
    HA det fortsatt fint i det stora landet! Ser fram emot kommande beskrivningar.
    Kram

    1. Sara

      Hej Nina! Italien låter härligt trots kylan. Inte dåligt av HP att komma såpass som han gjorde!
      Nu får ni väl njuta av våren därhemma, finaste tiden! Vi är kvar i Annapolis, här är helt galet just nu. Stor militär
      flyguppvisning, hundratals båtar som tittar och vi ligger mitt i alltihop.
      Kanske timar vi med Frida och Jens… hoppas det!
      Kramar till er allihop

  3. Eva Sjöstrand

    Ni lever ett händelserikt liv! Märkligt med soporna! USA är inte precis kända för att hålla rent. 🙂
    Här är det snart Antons Student att fira och snart är det semester. Tiden går så förbaskat fort.
    Ha det så gott over there!
    Kram Eva

    1. Sara

      Hej Eva! Tänk att det är Antons student nu! Ja tiden går…
      Kram till er alla, ha en fin studentdag!

  4. Bosse och Leni

    Ciao! Skickar en hälsning från ett något mindre land, men ack så trevligt! Inte en otrevlig människa, bara fantastiskt generösa och gulliga. Så imponerad av alla små barn som gör entre’ med släkten vid 9tiden på kvällen på restaurangerna och uppför sig i timmar. Hur gör dom med ungarna??
    Ikväll bjudna hem till pampen i stan, en begravningsentreprenör. Han har bjudit lite vänner och oss, molto bene.
    Ha det bra på er USA-tour, låter spännande.
    Stor kram, Leni och Bosse

    1. Sara

      Hej Bo och Leni! Härligt att ni har det så bra på er resa!!! Vi har just tänt fotogenlampan för första gången på tre år, till det
      ett glas sydafrikavin. Inte så dumt faktiskt. Kram till er

  5. Sven

    Härlig rapport från det stora landet i väster! I Annapilis släpote vi 1 maj 1998 under Whitbrrad for the Volvo Trophy det nya namnet Volvo Ocean Race inför världspressen och seglarna, bl av Dennis Conner. Vi var många gånger i Baltimore/ Annapolis därefter, känner igen problemen med allt fiske för kappseglarna på Chesapeake Bay.

    Kul att ni besöker min gamla hemstad Philadelphia och Momans hemstad DC! Nu saknas bara The Big Apple och Newport R.I. Där kan alla segling efter 100 år med America’s Cup och vårt race i fjol. Bara att kryssa på i motvinden, Newport är också som Marstrand!

    Här hemma har våren kommit och vår nya ponny Sigge trivs bra, nästan som på Irland där han bodde fram till mars. Have a good stay in the US!
    Sven

    1. Sara

      Hej Sven! Ja här är kul! Mycket att se och göra, mycket segling verkligen. I morgon blir det Philadelphia.
      Ha det bra med Sigge och de andra! Kram

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>