↑ Return to NAUSIKAA

Över Atlanten – igen

Atlanten II

Från Västindien till Azorerna

Mot Azorerna
Mot Azorerna
Vad har vi på kroken?
Vad har vi på kroken?
Största fisken!
Största fisken!
Lite väl stora kanske! Men så gott!
Lite väl stora kanske! Men så gott!
Födelsedagsdukning i en gungande båt
Födelsedagsdukning i en gungande båt
Födelsedagstårta
Födelsedagstårta
Vackra solnedgångar
Vackra solnedgångar
Sover gott i gunget
Sover gott i gunget
Bad med delfiner
Bad med delfiner
Fynd
Fynd
Vi siktar Azorerna!
Vi siktar Azorerna!
Trött men nöjd: vi är framme!
Trött men nöjd: vi är framme!

Så var det alltså dags att ge sig ut på det stora blå igen. Jag var nervös, var det inte såväl vansinne som oansvarigt att ta sina barn ut på detta okända äventyr?! Denna överfart skulle troligen bli ganska annorlunda än den förra eftersom vädret i allmänhet är tuffare åt det här hållet.  Men vi var ju mer än trygga och hemmastadda ombord på vår Nausikaa och vi ville segla hela vägen hem! Så vi satte segel och vinkade adjö till de Västindiska öarna som snart försvann bakom oss.

Elva skandinaviska båtar gick ut samtidigt med kurs mot Azorerna. Varje eftermiddag hade vi radiomöte då vi uppgav position, väderläge och berättade lite om hur vi hade det. Framför oss låg ca 2500 nm.

Från dagboken:

Dag 2: En bra start med ostliga vindar och vi kunde till en början styra i stort sett mot målet med ett rev och full genua. I skymningen bet något stort av ännu en fiskelina av mycket kraftig dimension. Inget napp alltså.

 Dag 3: Snart byggde sjön upp och vinden ökade. I hård sjögång gick toadörren i baklås så Magnus fick såga sig in (som tur var, var ingen därinne). Sjön byggde upp alltmer och Joakim tyckte det kändes som att Nausikaa skulle göra en baklängesvolt!

 Dag 4: Vind och sjö la sig något och det blev det nybakat bröd till frukost. Vi börjar högläsning i Tjuvarnas herre. Det är varmt! Skolarbete och lite båtfix. Regnskurar, lite vind, rullande jobbig dyning, motorgång. Plötsligt rycker det i fiskelinan och på kroken sitter en enorm fisk. Efter lång och hård kamp har vi den i sittbrunnen. Fisken som är en Wahoo fyller verkligen hela sittbrunnen, den är nog 1,30 lång och väger säkert 30 kg. Camillas födelsedagsmiddag är fixad! Salongen dekoreras med serpentiner, fina servetter och fin dukning (som inte står stilla!) Wahoofilé med potatissallad och kladdkaka dekorerad med vit choklad och röd gelé och paket förstås. Hur vi klarade av allt detta vet jag inte men det blev en härlig födelsedag.

Dag 6: Vinden rakt emot och det går inte att hålla kursen. Det har blivit allt kallare och fleecetröjor och täcken har kommit fram.

Dag 8: Gryning och helt vindstilla. Vi ser hela den obrutna horisonten och i mitten är vi, alldeles ensamma. Vi går för motor och dieseln går åt alltför snabbt  Joakim gör kemi, Camilla skriver brev, Magnus läser, jag stickar. Vi har badat och tvättat håret och flätat hundra flätor på Camilla. Delfinerna har hälsat på. Pizza till lunch.

Dag 10: Vinden tillbaka. Det är grått och regnigt.

Dag 11: 1000 nm kvar. Det är tjatigt och långt. Vi kränger mycket och väderläget är svårtolkat. Vi har ändå kommit bra mycket längre än de andra båtarna som gjort andra vägval än de vi gjort.  På kortvågen pratas om Nausikaas framfart,  konstateras att vi måste ha en snabb båt i kombination med kloka beslut. Kapten mycket nöjd! Vi ser vackra men farliga örlogsmaneter glida förbi. Fullt med lågttryck runt omkring oss.

Dag 14: Vi fortsätter kryssa till Azorerna. Inte riktigt vad vi tänkt oss men vad göra? Barnen är vid beundransvärt gott mod, vi hittar på små saker varje dag, firar etapper och äter mycket godsaker, läser i vår bok, spanar på delfiner och maneter och letar efter vrakgods. Magnus ägnar stor del av dagarna till väderanalys. Det är lågtryck överallt och vinden blåser rakt från Azorerna. Med hjälp av väderkartor  och radiokommunikation på kortvågen tar vi beslut om kurs och segelsättning timme för timme. Vinden ökar alltmer.

Dag 15: Ligger bi några timmar för att vänta ut ett lågtryck, konstigt att ligga helt still medans vinden viner och skummet fräser utanför. Kursen är alltför nordlig, vi gör vad vi kan för att segla oss förbi annalkande oväder.

Dag 17: Legat bi igen, hela natten, för att snart kunna sätta kurs mot målet.

Dag 18: Äntligen kan vi gå mot målet Azorerna! Kränger, kränger, kränger. Barometern stiger och vi är på väg in i ett högtryck med lågtryck bakom och framför oss. Joakim slängde sig i och badade med en flock delfiner.

Dag 21: Vi siktar Horta! 60 nm kvar och storstädning ombord. Det känns som att vi är framme, 60nm är ju ingenting! Avslutar med härlig spinackergång och sol. 

Klockan tre på natten förtöjde vi vid bryggan i Faial marina. 21 dygn 20700 sjömil.Trötta och glada.  

 

 

 

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>