«

»

Aug 28

//WL2K Chagos

Det är inte lätt, för att inte säga omöjligt, att med ord ge rättvisa åt denna fantastiska lagun mitt i havet. Men jag gör ett försök att i alla fall beskriva den litegrann. Lagunen består av åtta små öar som ligger i en ring med rev emellan. Innanför reven, inne i lagunen, är det absolut platt vatten. Utanför lever oceanen sitt vågiga liv. Ett par öar är lite större, resten är så små att man snart går runt dem. Alla öar är helt öde, det bor ingen här och det går inte att komma hit på något annat sätt än att segla över havet.

Det finns en öppning in till lagunen och där seglade vi in. Försiktigt för att inte gå på någon revbumling. Vi tog oss sakta genom lagunen fram till grunt vatten intill en av atollerna och ankrade. Där ligger Mahimahi nu och guppar mitt i turkost vatten ovanför en helt slät sandbotten. Bara att hoppa i!

I land är det vita sandstränder och en vildvuxen palmdjungel. Massor av fiskar förstås, stora mantor, sköldpaddor och delfiner och exotiska fåglar. Alla färger är bländande starka, det är som att allt glittrar runt omkring oss. Vi blir helt andäktiga när vi ser oss omkring, kan nästan inte ta in att det här är vår verklighet just nu. I går strosade vi i timmar längs stranden, badade, hittade vackra snäckor, plockade en kokosnöt och aktade oss för att få en i huvudet. Vi bara är; här och nu.

Mahimahi är enda båten här. Även om det självklart hade varit roligt att dela detta med andra seglare så är det en alldeles speciell känsla att vara på ett sånt här helt unikt ställe alldeles ensamma. Det överträffar nog det mesta vi varit med om.

Vi skulle kunna gå helt nakna här hela tiden, lite lockande är det att vandra helnäck runt ön men vi har väl för mycket civilisation i oss så när vi går in till stranden tar vi på oss badkläder i alla fall. Man vet ju aldrig när det kommer oväntat besök.

Att ingen annan är här beror dels på att Chagos ligger utanför den route de flesta väljer den här tiden på året för att komma till Sydafrika. Men framförallt beror det på att man måste ansöka om tillstånd för att få stanna här och det är en del snåriga regler förknippade med det, så det är inte så många som ens försöker. Men vi ville verkligen hit så vi ansökte och fick vårt tillstånd.

Förr var det många båtar som stannade här i flera månader och levde öde öliv. Det sägs att det gick hårt åt öarna och för att skydda den unika miljön sattes en mängd skarpa restriktioner kring vistelsen på atollerna.

Chagos har en verkligt sorglig historia. Området är vidsträckt och består av många olika laguner med atoller, det står under kontroll av British Indian Ocean Territory. Hundra sjömil härifrån ligger atollen Diego Garcia där det idag finns en mycket stor amerikansk militärbas. Tidigare levde 2000 chagossianer ett fridfullt liv på Diego Garcia. Under tidigt 70-tal blev de under helt odemokratiska former tvångsförflyttade till Mauritius på grund av att Storbritannien träffat en överenskommelse med USA om att placera en militär enhet på Diego Garcia och då kunde inte någon annan tillåtas bo där. Alltsedan dess har Chagossianerna fört en envis kamp om att få återvända till sin ö. År 2000 kom en dom i High court of justice London om att de faktiskt skulle få lov att återvända. Glädjen var stor men sen dess har inget hänt eftersom politiker, militär och andra med större makt än Chagossianerna gör allt de kan för att hindra ett återvändande.

Vi funderade ett tag på om vi kanske inte borde besöka Chagos på grund av dess historia, som en slags bojkott. Men kom fram till att det bästa vi kan göra är att besöka ön och sedan berätta om den och dess historia. Om ni är intresserade av att veta mer om detta så finns det en mycket bra engelsk dokumentär som berättar om alla smått ofattbara turer, “The stolen nation” av John Pilger.

Även den atoll vi ligger utanför var en gång bebodd och det finns flera gamla ruiner kvar som vittnar om ett en gång levande samhälle. Här finns ett stort vitt kors och en minnessten från en återresa som en mindre grupp tilläts göra för några år sedan. I ett litet skjul som kallas för Chagos yacht club finns dokumentären, för alla som seglar hit att låna och titta på.

Vi stannar nog här ett tag till, lär ju aldrig få uppleva något liknande igen i livet. Just nu regnar det faktiskt, vilket passade bra eftersom Magnus haft stortvätt och i stället för att slösa på sköljvatten kunde han helt enkelt hänga upp tvätten på mantåget för sköljning och sen förhoppningsvis tork.

2 comments

  1. Leni och Bosse

    Ja nu måste tom jag erkänna att det låter helt underbart med Chagos. Vilken upplevelse! Har lärt oss genom ett TV-program om naturister att ni är äkta “textilare”. Men som sagt, det kan ju dyka upp nån!!
    Vi ska besöka Gotland om någon vecka och där finns något som heter Blå lagunen, som ska vara fint. Men inser att det är väl blahablaha för er.
    Vi följer er på kartan och undrar om det blir Seychellerna eller Mauritius som blir nästa anhalt?
    Fortsätt njuta och hör av er snart igen.

    Stor kram,
    Leni och Bosse

  2. Michael adamietz

    Det låter helt magiskt 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>