Tidig morgon, solen har just gått upp. Det är absolut vindstilla och alldeles tyst. Joakim har åkt hem till Sverige så det känns tomt ombord. Det var gott att ha honom här och vi fick många härliga veckor tillsammans.
Vi ligger i en vik längst upp på ön Phukets ostsida. Här är ganska många båtar för ankar. Alldeles vanliga båtar. Inne i land ligger en marina för superyachtar, alltså de riktigt stora båtarna. Det är roligt att gå omkring på bryggorna och titta på dem. Och drömma lite men också vara glad att Mahimahi inte är riktigt så stor. Fast det är klart, då hade vi väl haft crew som skötte om allting.
Varje morgon tar vi en kopp kaffe på fiket i marinan och ser hur de sätter ut en bricka med rökelse och lite annat smått och gott till andarna. Känns som en bra start på dagen.
Vår båtgranne i viken är en engelsk familj. De har två tioåriga pojkar och har varit ute och seglat i fyra år. Nu har de bestämt sig för att ta en lång paus i seglandet. De letar skola och jobb och tänker sig att bo i Malaysia. Bostad har de ju redan; båten.
Barnen blev snabbt kompisar med skeppskatten Soffie och hon fick faktiskt för första gången lämna Mahimahi för en sleepover på deras båt. På morgonen kom hon tillbaka med en litet brev i halsbandet som berättade hur natten varit. ” I had a lovely time last night, my fur was combed just how I like it and I had a saucer of milk at bedtime. I got to steer the boat round the anchorage while the family was asleep.”
Efter en lång period av vila från de större båtmeken har vi startat upp ”projekt Mahimahi” igen. Mycket som ska fixas innan det blir dags för nästa långa översegling som kommer att gå över Indiska oceanen till Sydafrika. Det blir inte förrän någon gång i september men allt tar tid så det är lika bra att sätta i gång.
Magnus och Joakim tog loss ankarkättingen och lämnade den i land till en lastbil som körde den till Bangkok där den ska galvaniseras. Den var väldigt rostig så det kändes inte helt bra att förlita sig på den när det blåste i. Galvanisering stoppar upp rostningen och kättingen blir som ny. Inte så kul att bara ha en tamp att hänga i heller. Men så får det bli nu i fyra veckor, tills kättingen är tillbaka.
Botten blev skrubbad, igen, det växer något helt otroligt snabbt här i värmen. Joakim fixade också några olika riggjobb uppe i masten och nu jobbar Magnus på akterspegeln med slipning och målning och jag putsar allt rostfritt. Vi har även lämnat vårt bomkapell som solskyddar storseglet på reparation. Den sju meter långa dragkedjan var trasig och oanvändbar. Och vår fock får ett nytt solskydd.
Ja vi har att göra! Men vi hinner ju med ett dopp emellanåt och en fika och en drink i solnedgången förstås…
Vilka båtar! Ska nog inte visa dem för Kalle…lätt ett nytt projekt…! När kommer ni hem? Vi planerar middag för er ihop med Axens! Tänkte ni vill ha nåt annat än fisk?
kram
Birgitta
Jaa, vad ni sliter…! Stannar ni i Thailand i flera månader? Vi har just kommit hem från St Lucia där jag har ätit Mahi mahi (där uttalas den “maaahimaaa”) varje dag, otroligt god fisk. Baracudan var också god grillad. Här i Göteborg finns den att få tag i lättast i Angered, där jag under förra året ofta köpte den som “guldbraxen”. Filmfestivalen pågår, så nu blir det några filmer att klämma i det grådisiga, snart blåsiga vädret.
Ha så skönt och fortsätt att skriva rapporter!
Kram Frau Krause
Hej på er!
Trevligt att höra ni jobbar lite med, som vanliga knegare.
Det va ena stora fritidsbåtar, där krävs mycket pengar och besättning, tro nog ni har det mysigare.
Är det så mycket alger i de vattnen, eftersom rikt med växt under?
Här är vädret väldigt växlande snö, regn och sol i en salig blandning, men snödroppar tittar upp vid husväggar.
De blommorna vill bara tala om att våren kommer till oss så sakteliga.
Kram på er!
Lotta
En förmodligen korkad undran: är det Mahimahi på den näst sista bilden?? Tala om superyacht! Smart perspektiv. Ert liv verkar bestå av en riktigt behaglig blandning av relax- och jobbliv.
Ha det bra, stor kram,
Leni och Bosse
Hej ! Så det är inte bara nöje och leisure?. Låter som ni får jobba en hel del också !
Gott att höra att Joakim kommit helskinnad hem ? Han är som min Emil, högt och lågt och våghalsig.
Ha det å gott!
kram Eva-lotta
Det låter som om ni har hittat trevliga vardagsrutiner med morgonkaffe och aftondrink, arbete och ett bad då och då. De där jättebåtarna är ju makabra men ägaren behöver troligen inte fixa riggjobben själv 🙂
Här är det grå januari men med en månads vitnerledighet, är det ändå ok. Om några veckor åker vi till Dalarna för häng hos kompisar, lite skidåkning och ett par dagar på skid-VM i Falun. Det ska bli härligt.
Kram till er båda