Som ni kan se på foto så fick vi se en leopard. Det är stor tur! Den var så imponerande och väldigt vacker där den strövade omkring i det fria. Otur hade vi med vädret. Det regnade och var väldigt kallt. Då drar sig elefanterna undan från vägar och stigar och blir svårare att se. Vi såg inte en enda tyvärr. Å andra sidan behövdes regnet. Det har varit torka här en längre period, alla vattenhål var helt uttorkade och djuren törstade.
Vi fick nöja oss med att se spår av lejon, så vi vet att lejonen fanns där någonstans i alla fall. Så otur; det blev ingen big five för oss. Men vi såg noshörningar, zebror och giraffer och en massa andra djur. Och på en flodtur fick vi se flodhästar. Det var förstås något alldeles speciellt att se alla dessa vilda djur livs levande i sin naturliga miljö. Tur bara det, att få möjligheten att vara där!
Nu är vi tillbaka i marinan. Fick just ett mail från dem där de ber oss att se till att våra båtar är ordentligt förtöjda eftersom det är hårda sydvästliga vindar att vänta igen. Jodå vi ska nog se till att båtarna ligger fast om ni ser till att bryggorna gör det!
Vi är helt startklara för turen ner till Kapstaden. Bara två små detaljer som felas. Storseglet har inte kommit tillbaka från segelmakaren men ska enligt löfte komma i eftermiddag. Och det finns inget väderfönster än på några dagar. Så vi får tålmodigt vänta. Fast jag känner mig allt annat än tålmodig. Jag vill i väg! Vill ha den här sträckan avklarad och veta att vi är i hamn i Kapstaden i tid tills barnen kommer. Magnus är helt lugn och förvissad om att när den rätta vinden väl kommer så susar vi ner i full fart och i god tid. Hoppas han har rätt!
När vi kan konstatera att ett väderfönster närmar sig ska vi klarera ut. Här innebär det att vi först måste fylla i ett sex sidor långt dokument, sen ska vi besöka sex olika ställen. På varje ställe ska det viktiga dokumentet begrundas och framförallt stämplas. När vi väl är utklarerade har vi 36 timmar på oss att ge oss iväg. Skulle det inte funka på grund av att vädret inte tillåter att vi lämnar hamnen måste vi klarera in igen och sen givetvis klarera ut också. Otroligt praktiskt på ett ställe där vädret är allt annat än stabilt och det är minst sagt svårt att säkert veta precis när det blir möjligt att segla ut. Ännu ett exempel på byråkratisk idioti!
Nästa gång vi hörs är vi förhoppningsvis i Kapstaden!
Hej!
Uh vika häftiga bilder! Vad spännande att se dessa djur! Kram Lisa
Mäktiga djur ni mött och vilka fina bilder. Lycka till med vidare seglats!
Hälsningar Marianne
Kram Eva från Ann-Sofie.Du får gärna ringa om jag kan hjälpa dig på något sätt.Sara har numret.
Vilka fantastiska bilder, Vad duktig du är på att fotografera, Sara! Är det inte väldigt farligt att träffa på flodhästar på så nära håll? Hoppas att ni snart får väder för att segla vidare.Förstår att ni längtar ifrån den bedrövliga marinan ni ligger i.
Kram från oss alla.
Fantastiska bilder, som påminner mig om när Ingemar och jag var i Kenya på safari på 80-talet. De mest livsfarliga djuren var bufflarna och flodhästarna sade man! Vi såg aldrig leoparder men massor av elefanter (kanske är dom potenspulver i Asien nu?) och lejon överallt.
Eva, va härligt att du är på banan igen och följer syrrans resa och kanske firade farmors 100-årsdag igår…?
Kram Frau Krause
Vad ska ni göra med allt fantastiskt bildmaterial ni har? Vilken bok det kan bli, från avresa till hemkomst! Har vi inte någon förlagsredaktör i släkt/bekantskapskrets?
Vi håller alla våra tummar för gynnsamt väder, seglet och nu främst att inte allt brakar ihop igen i starka vindar. Tänk på pappa Lasses ord!
Camilla ringde nyss och hon har tydligen en intensiv tentaperiod nu. Men, hon såg med stor förväntan fram emot sin vistelse i moderns och faderns trygga famnar.
Stor kram, Leni och Bosse
Hej!
Jag fick varken se någon leopard eller något spår av lejon när jag var i Zimbabwe för många år sedan. Men hade däremot närkontakt med en elefant vid ett tillfälle när vi hade bråttom ut från reservatet innan de skulle stänga. Jag körde jeepen och körde körde ganska fort runt kröken på vägen för att hinna. Men på anda sidan kröken gick en stor elefanthanne sakta över vägen precis när vi kom.. Jag vet inte vem som blev mest rädd, jag eller elefanten. Men han backade och trumpetade och jag trampade hårdare på gasen för att snabbt komma undan och vidare!
Håller med din syster att du kan fortsätta som fotograf!
Idag sägs vintern komma till Skåne, temperaturen sjunker sakta. Ett annat tecken på att vintern är i antågande är alla personer som är sjuka förkylning eller visst även några i influensa. Själv kurerar jag mig från en rejäl luftvägsinfektion.
Håller tummarna att bryggorna håller och att ni hinner till Kapstaden. Kram från mig ?
PS hörde dock lejonvrål på ganska nära håll-häftigt och lite pirrigt samtidigt.
Ni fick i alla fall se några av de stora fem. Fantastiska bilder. Det är inte svårt att föreställa sig det mäktiga i att se djuren i sin rätta vilda omgivning.
Här går vi in landning för advent snart. Nu behövs alla ljusstakar och stjärnor! I natt är det utlovat minusgrader för första gången, åtminstone här så vintern är på gång (kanske).Vi är dock mycket nöjda med den milda och torra hösten som tillät oss att få ny fasad på halva hyreshuset utan avbrott.
Hoppas ni snart hittar rätt väder och att ni får en bra och snabb resa till Kapstaden.
Kram
Nina
Hej fina ni!
Jag, lillasyster, har inte synts till i kommentarsfältet på ett längre tag, men nu är jag tillbaka. Vilka fantastiska bilder! Om lust finns kan ni, (du Sara?), satsa på fotograferandet!
Självklart hinner ni till Kapstaden. Ni har flyt! Och där får ni möta barnen!! Då skulle jag gärna vara en liten fluga på väggen och vara med och uppleva stämningen. Förstår att du är otålig Sara. Håll hårt i bryggan nu så hoppas vi att den håller i sig själv!
Kram Eva