Rapport från havet
Vind från sydost, mellan fem och tio meter. Snittfart sju knop. Ganska snäll sjö. Solig och fin dag. Det är snart kväll och vi kan se en del mörka moln i horisonten. Kanske är det regnmoln. Vi har nog aldrig seglat på ett hav där det regnat så mycket som här.
För några dagar sedan hade vi hårda vindar, hög sjö och hällregn. Det fullkomligt vräkte ner timme efter timme, dag som natt. Vi satt mest inne i båten och kurade och var glada att vår autopilot klarade att styra i den tuffa sjön. Så värst mycket annat att vara glada över kunde vi inte komma på just då. Maten är ju slut sen länge, förutom ris, pasta och tonfisk förstås. Det gick inte att göra någonting alls på grund av att Mahimahi inte var stilla en sekund. Bara att sitta i soffan och vänta på att ovädret skulle gå över. Att kika ut var ju inte heller speciellt upplyftande, grått, grått och åter grått och skummet som yrde på vågorna i den hårda vinden. Då sprack vårt försegel!
Så nu kan vi bara segla med focken som visserligen är väldigt fin men betydligt mindre och därför inte kan ge lika god fart. Genuan, förseglet, var gammal och har ju varit med om en hel del vid det här laget så det var nästan väntat att den inte skulle hålla hela vägen. Fast ändå tråkigt.
Men nu skiner alltså solen och för en stund sen fick vi en tonfisk på kroken så dagens middag blev riktigt god. Magnus har ägnat dagen åt experimenterande med vattengeneratorn. En propeller i änden på en lång tamp ligger i vattnet bakom båten och motorn sitter monterad i mantåget. Magnus står fastspänd i livsele på akterspegeln med sjön forsande upp runt benen. Jag står i sittbrunnen och kollar så att han inte åker i. Med ett väldans liv kör alltihop i gång, motorn överröstar alla andra ljud och propellern och tampen vibrerar och snurrar i vattnet med en väldig energi. Och energi blev det; sju ampere i sju knops fart. Inte illa!
Vi har 568 sjömil kvar till Madagaskar. Nedräkningen har börjat! Vi är ganska trötta på Indiska oceanen så vi längtar efter att vara framme. I morgon är vi under 500 och efter det brukar det kännas som att sjömilen passerar snabbt.
Vi hörs igen på Madagaskar
Har precis titta på er käre son på Nyhetsmorgon. Intervju direkt från Balkan. Han är fantastisk! Vilken insats han gör. Jag blir rörd till tårar. Har följt honom på Facebook de senaste dagarna där han beskriver helvetet på jorden.
Kram
Lisa
Hualigen. Det låter förskräckligt. Tur att ni är så trygga med båten och varandra, Hoppas att ni snart får sätta fötterna på torra land igen. Madagaskar är nog fantastiskt. Var försiktiga! Magnus håll dig kvar ombord för jösse -namn!
Massor av kramar
Hej, oj oj. Blir skräckslagen bara jag läser det. Men Madagaskar låter hur mysigt som helst. Ska bli spännande och följa er där.
Här hemma är det som vanligt. Varit i Umeå några dagar. Soligt och fin stad – helt nytt fräckt kulturhus ihopbyggt med ett designhotell i Pirates of the Caribbean style – något som skulle passa tror jag! Fast där var man “under” vattnet istället.
kram från Kalle & Birgitta
Tjena,
Talade med Sven härom dagen och fick adressen av honom. Spännande läsning.
Take care!
Edward
Hej Edward, kul att du hittat vår sida!
Hej, så gott att ni snart bara har 500 Nm kvar… Trist med genuan – hoppas den går att reparera..!? Här hemma är det rätt ok temperatur o väder, sommaren kom sent o hänger i hyfsat, låter som ni har det jobbigt med regn o stora vågor men det är klart att färsk tonfisk kan lindra…
Segla lugnt o njut av det ni uppskattar
Klas o Eva
Det låter riktigt uselt. Vi är också på havet – Östersjön – och det blåser 14 ms. Riktigt ruskiga saker. Men färjan har stabilisatorer, så vi är inte så rädda!!!
Har haft fyra härliga dagar på Gotland, vackra vyer, god mat och dryck i goda vänners lag. Mycket nöjda.
Ha en fortsatt bättre segling, hör snart av er igen från Madagaskar.
Kramkram