Vi har just släppt av Britt-Marie och Johan efter härliga dagar tillsammans med dem bland öarna utanför Malaysias östkust. Som alltid väldigt roligt att få dela vårt äventyr med vänner. Vi har seglat bland öarna som är gröna med fina sandstränder. Vattnet är oftast klart med levande korall och färggranna fiskar. Ett rev kvalade helt klart in bland våra bästa snorklingsställen. Vi hittade helt obebodda öar och egna små stränder, inte dåligt mitt i Asien. Och vattentemperaturen? Aldrig under 30! Stort minus är allt plastskräp som så ofta här.
Nu ligger vi utanför en marina och inväntar högvatten. Djupet i marinan är precis på gränsen för vår båt, kanske tvingas vi vända om men vi gör ett försök att glida in med högvattnet i alla fall. Passar på att skriva lite medans vi väntar.
Vad har gjort er mest förvånade och kan ni ana någon förändring i er egen förhållning till något i tillvaron var två frågor vi fick i en kommentar för ett tag sen. Förvåning kan ju innebära så mycket, men visst blev vi förvånade, och ganska förskräckta, när vi en stilla dag låg för ankar utanför en, som vi trodde, obebodd ö i San blas Panama och tystnaden plötsligt bröts av ljudet från ett flygplan. Ut från ön kom ett flygplan som gick precis över masttoppen på Mahimahi. Det visade sig att vi ankrat kloss intill en startbana väl dold av träd och buskar. Hade ju inte varit så kul att få masten kapad!
Förvånade blev vi också över att Madeleine blev så otroligt lycklig över den tjocka fleecetröja som vi lite generat frågade om hon ville ha i utbyte mot de fantastiskt goda pamplemousse (stor grapefrukt) som växte i hennes trädgård. Madeleine bor på ön Fatu hiva mitt i Stilla havet. Tänker på henne ibland hur hon kanske sitter på sin veranda och är stolt i sin fleecetröja från Sverige.
Madeleine
En helt annan sak som ständigt förvånar oss är de stortstilade projekt man bygger här i Malaysia i mycket påkostade material. Som sedan inte alls underhålls utan sakta men säkert förfaller helt och hållet och till sist överges. Det är inte ett projekt utan väldigt många och vi har inte lyckats förstå hur detta kommer sig.
Och att nästan alla katter här är utan svans och ”locals” säger att det är en särskild ras. Tänk om Pelle svanslös vetat det!
Förändring då? Kan ana är ju bra att säga eftersom det nog är först när vi är hemma igen som det egentligen går att svara på. Men det är klart att alla upplevelser vi haft redan påverkat oss på många olika sätt. Ganska självklart är ju att vi får en stor respekt inför alla olika sätt det finns att leva sitt liv på.
Vi tror att vi fått en mer ödmjuk inställning till Sverige. Att vi mer ser till det som är bra än till det som kanske är mindre bra. (Undantaget när väckarklockan ringer, det är kolmörkt och snöglopp, eller när sommaren mest är blöt och kall…) Sverige är helt enkelt ett fantastiskt land att leva i. Inte minst för mångfalden som gör att världen faktiskt finns hemma också.
Att det inte finns något som är viktigare än familj och vänner är ju självklart men det blir än mer självklart när man är långt borta.
Väldigt tydligt har det blivit för oss hur behov av olika prylar skapas först när vi ser dem, inte innan. Och att det är möjligt att leva ett gott liv utan en massa saker. Som så många andra konstaterat före oss så finns inget samband mellan materiell status och glädje. Därmed inte sagt att vi säger nej till allt som finns att få i till exempel Sverige. Men det är bra att reflektera kring det ibland. Bara en sån enkel men viktig sak som vattenförbrukning. Jämfört med hemma så förbrukar vi en bråkdel ombord och lever bra ändå. Tål att tänkas på. Fast visst vill vi ha vår tvättmaskin därhemma; det är inte enkelt att få ihop resurser och behov.
Vår syn på tid har säkerligen förändrats. Vikten av lugn och ro och att inte hasta genom tillvaron. Tiden går behagligt långsamt om man inte fyller den med alltför mycket. Sen är det givetvis så att vi inte kan leva så här för evigt och när vi väl är hemma igen kastas vi förstås in i stressen igen men kanske, kanske kan vi behålla något av den känsla vi har för tiden just nu.
Ett så himla fint inlägg – och så viktigt att komma ihåg att den här världen och hur vi upplever den är så beroende av de referensramar vi har för stunden. Tid, ting, upplevelser. Och hur era referensramar fått möjlighet att vidgas till att spänna över nästintill hela världen och hur det också gör att Sverige upplevs på ett annat sätt för er.
Tänk om alla fick möjligheten att göra det ni gör – vi kan ju spekulera i om huruvida det hade gjort världen lite lugnare och fredligare 🙂
Stor kram från Malmö
Ps. Snart kommer er son bli nästan-granne med oss!!
Hej Frida, ja man kan ju i alla fall önska att alla fick möjlighet att göra det de drömmer om vad än det månde vara.
Kul att ni blir nästan-grannar! Kram
Hej igen tack för en fantastiskt vecka med er på er fantastiska båt med de skönaste sängmadrasserna i hela Asien. Och vi vet för vi har testat ganska många. Efter 10 dagars sökande efter Magnumglass har u Johan hittat ett litet förråd. Tack igen och ni är faktiska.
Tack till er!!! För väl att semestern är räddad för Johan!
Vi får väl erkänna att vi inte nöjde oss med Magnum, vi var även “tvungna” att nalla lite på godisförrådet.
Ha det gott, kramar
Skönt att ni har det så bra! Här är inte så dumt heller . Semestern är inne på sin andra vecka och solen skiner från en klarblå himmel.Idag har det faktiskt varit 26 grader varmt. Har badat på Instön idag. Inte 30 grader men iallafall 20 i vattnet.. Inte så tokigt.
Kram från oss alla. Grålle hälsar
Hej familjen och Grålle förstås! Gott att höra från er. Bad på Instön låter inte alls dumt. Ha en fortsatt härlig sommar! Kram
Era rapporter är så välskrivna och bilderna så vackra, vi har stort nöje av berättelserna!
Förstår att det var kul att ha besök av vänner och kunna sitta och “tjöta” (heter det så?) lite tillsammans.
Vi är i Sthlm och tycker det är kul som omväxling. Ett glas vin i den ljumma kvällningen på balkongen är inte alls fel. Många båtar ute på vattnet nedanför.
Den här veckan har vi hjälpt till med flera av våra barnbarn och nästa vecka är vi kattvakter hos Sofia, sen blir det lite Österlen och så lite Onsala.
Ha det fortsatt bra. Får ni fler besök framöver?
Stor kram, Leni och Bosse
Leni, Bosse; Tackar!
Jodå visst “tjötade” vi en del. Trevligt. Nu dröjer det ett tag till nästa besök. Ha det gott på alla era platser, kramar från oss.
Hej på er igen.
Bra reflektioner ni tar del av, stress är ju något man skapar själv och ibland tror jag det ligger i luften.
Tycker nog det blir mindre av det desto äldre jag blir.
Ser liksom bättre och försöker se det fina att bara få vara.Blir nöjd när almenackan är tom.
Tänker rätt ofta att jag är glad som är född här och i denna kropp.
Så många varianter av liv det finns.
Ha det så fint och va rädda om er.
Kram Lotta
Lotta; goa tankar. Ha det så fint själv och var rädd om dig! Många kramar
Hej på er! det var roligt och skönt att ta del av dina reflektioner, Sara. Back to basic med andra ord! Ja, det är en fantastisk resa ni gör på många plan. Vi är tacksamma och glada att kunna följa er via era fina bilder och berättelser. Skönt att ni verkar ha det ganska lugnt nu. Här har högsommarvärmen slagit till med upp till 30 grader, jordgubbarna har äntligen fått tillräcklig sol att mogna och rosorna och pionernas dofter sprider sig i trädgården. Många kramar
Anna-Greta; Vi är glada att ni följer oss! Lugnt nu men snart blir det nya äventyr…se nästa blogg. Så härligt det låter med rosor och pioner. Kram
Hej på er långt där borta. Fantastisk att få ta del av era upplevelser. Vilket äventyr.
Med hälsningar från kusin Marianne och ett sommarvarmt Sverige
Hälsningar tillbaka till dig Marianne! Härligt att ni äntligen fått sommarvärme.
Hej Sara & Magnus,
Det är så kul att komma till jobbet å se att ni har skrivit igen 🙂
Era fina bilder, man blir ju lite avundsjuk.
Kramar från Anki
Hej Anki! Så kul att höra av dig. Kram till dig från oss