“This is sailingyacht Mahimahi. Vi är under segel och har svårt att väja, om fem minuter möts vi . Kan you please alter your course!!!”
Det var mitt i natten, Magnus hade vakten och anropade för fjärde gången ett fartyg över VHF-radion.
Vi har en AIS som är ett oöverträffat hjälpmedel för att se andra båtar på havet. När en båt närmar sig så dyker den upp på datorskärmen och vi kan se namn, position och när och var vi kommer att vara som närmst i förhållande till varandra. Vi kan även direkt se om ett fartyg ändrar kurs. Mötande båtar ser oss på sin AIS.
Vi var med fulla segel på väg från Lombok till Bali och det var mycket trafik. En del mindre fiskebåtar och många större fartyg. På Aisen såg vi först två fartyg som närmade sig Mahimahi och som helt enligt alla regler till sjöss väjde för oss eftersom vi seglade och därmed har svårt att väja. (Även om vi skulle kunna väja så blir det mest förvirrande för omkringliggande båtar om vi plötsligt börjar väja mot rådande regler.) De gjorde en tydlig gir och gick inte tillbaka på kurs förrän vi var väl ur deras väg. Tryggt och lugnt. Vi ropade upp dem och tackade.
Sen kom då fartyg nr tre. Ett litet behändigt skepp på 240 meter med full fart på väg rakt mot oss. Mahimahi ter sig väldigt, väldigt liten intill en sån koloss.
När vi ser att vi snart kommer att ha ett större fartyg ganska nära så brukar vi ropa upp dem för att kolla att de noterat oss. Oftast svarar de med en gång och bekräftar att de sett oss och talar om hur de tänkt att möta oss. Och sen frågar de flesta lite om vart vi är på väg etc. Trevliga radiomöten till havs oftast.
Magnus ropade alltså först upp för att kolla att någon observerat oss. Fick ett mycket förvirrat svar från någon på extremt knagglig engelska. Vi avvaktade en stund, tänkte att de väjer väl snart. Men icke. De kom närmre och närmre. Vi lyste med en stark strålkastare på seglet för att göra dem uppmärksamma på oss. Inget hände. För att göra det hela lite extra spännande lystes samtidigt hela himlen, gång på gång, upp av skarpa blixtar. Det var oväder på gång.
Jag tittade på blixtarna och på oljetankern och började tycka att alltihop var otäckt nära, det är inte jättekul att akta sig för att krocka med en oljetanker. Magnus sa uppmuntrande att ”det är en bra övning”. (Som han entusiastiskt brukar säga i lägen då jag tycker det är fara å färde).
Efter flera alltmer uppfodrande anrop på radion kunde vi äntligen se hur fartyget girade för oss. Men inte en cm mer än vad som var alldeles nödvändigt för att undvika en kollision. Och sen omedelbart tillbaka. Fartyget var så nära att vi kunnat ta på det. Vi ropade inte upp och tackade.
Åskovädret fortsatte hela natten men höll sig någonstans långt borta i horisonten som tur var. I mörker på öppet hav syns en blixt på väldigt långt avstånd och ter sig ofta mycket närmre än vad det egentligen är.
(För den som undrar: jo vi hade förstås en plan för en undanmanöver om fartyget inte väjt.)
Nu har vi kommit till Bali. Ligger i en vik som är lika skitig som överallt annars. Visst finns det fina rev att snorkla på och stränder att ströva på men det förtas av allt skräp, tyvärr.
I dag ska vi ta oss till en mataffär för att fylla på förråden och försöka få tag på diesel som vi vågar hälla i tanken. I morgon blir det en biltur över ön. Mycket att se!
Härliga kommentarer! Kul med ormen, jättesnäll eller livsfarlig, det är frågan.
Hej! Ni har ju lovat att segla försiktigt och så hittar ni på detta .Verkar bättre att väja för de stora båtarna ,tycker jag. Bali är fantastiskt vackert speciellt den norra delen .Hoppas ni hittar en renare del av ön,
Kram från oss alla.
Hi Sara,
Did you try it with calling them individually using their MMSI and programming into your VHF on which chanel you want to talk with them?
When I did this digital selcall thing I always had an oficer on the line ater a few minutes (the time for the crew to get him on the bridge to the VHF) and they were always very courteous.
The trick is that the selcal alarm is very noisy and and sems urgent (as the same function is used for distsress calls, even though to all stations then), so the crew will not just overhear or pres it away…
Greetings from FlotteLotte on the Galapagos
Hej på er sjöfararna.
Ni har ju haft det ganska lugnt hitills, och ser ut att må så bra.
Men fy så stora båtar som inte har någon hyfs vad som gäller, väl närvigt kan jag tro.
Tråkigt att det är så dåligt på miljöfronten där.
Dom har ju ett så vackert land, men folk är som dom är lite överallt i världen tror jag.
Många är ju inte bättre här, för mycket egotänk.
Ha det så gott och ta hand om er.
Kram lotta
Hej på er,
Vi saknar positioner på “Båtar på havet”. Kul om ni hade tid att uppdatera ibland.
Fair wind
Gunnar
Och jag som trodde att det var lugnt och fridsamt att segla på det stora haven.. Så fel man kan ha. Tryggt att veta att ni kompar varandra så bra och fixar alla eventuella farligheter. Ni får väl göra en anmälan. Alla kanske inte äer lika coola som ni.
Här hemma är det vanligt värre. Grått och regn vareviga dag. Gott att få ta del av era solskenshistorier även on ni lever farligt ibland.
kram eva-lotta
Jag är uppfostrad till att man väjer för den som seglar för sitt bröd, men det kanske inte gäller på de sju haven. Men jag skulle vilja se Styrsöbåtarna väja för en seglare!
Just nu gassar solen och vinden trycker på bra över volvofleeten i Kapstaden, här genomfördes ett in-port race i lördags med mig och Gerhard som kommentatorer på sjön inför hundratals kunder. På onsdag smäller startskottet till Abu Dhabi, kan informera om att pirathotet har minskat radikalt på tre år, och vi har för avsikt att segla hela vägen, dock med någon waypoint.
Välkomna hit om ett år, här finns allt en sjöman kan önska sig, jag skall snacka med The Boss som faktiskt heter Bruce om att syrran snart lägger till så får ni bästa service! Djupet är inga problem, sikta mot Waterfront och köpcentrat Vicotria Wharf möter er vid kajen, lite längre in tar vi upp båtarna för service på vaggor, finns även torrdocka och sjöräddningsstation,.
See you in Cape Town!
Sven
Hu,hu låter som värsta mardrömmen för mig! Tryggt att veta att ni är mycket kompetenta och erfarna. Tråkigt att höra om nedsmutsningen- är det så att den ökar på den sidan om jordklotet, månntro. Önskar er fortsatt goda vindar och” lagom” spännande upplevelser! Här börjar snart julstaden att glimma och julhandelns hysteri.Många kramar Anna-Greta
Ha ha ha, jag har varit med om varre utanfor Maroochidore Qld. nar ett jatte-farty foljde efter mig in min lilla 40 fotare som en vilsen valp! Jag gasade pa for motor mot grundare vatten for att komma undan. men dom kom ikapp och lyste pa mig fran hogt i hojden med en jatte-stralkastare. som solen vid 11-tiden i hojd ungefar. Till slut (puuh…) fattade dom pa bryggan att jag inte var lotsen nar lots-baten kom farande fran Mooloolaba River station. Det var mer spannande an jag onskade mig just da…
“Det är en bra övning”! Så sa kanske inte vår ÖB efter ubåtskränkningen här, men er upplevelse skrämde i alla fall oss mer. Hoppas ni har nått lite lugnare vatten nu.
Vi mår bra och njuter av den ovanligt varma hösten så att vi kan åka ner till Onsala i veckan och plocka undan möbler och krukor, för nån gång kommer väl vintern?!
Stor kram,
Leni och Bosse
Vilken dramatik! kram på er hälsar Tina och förskoletjejen Tilde som ska vara tärna i år 😉
Uuha mig då vad jobbigt!! Så mycket som ni får vara med om är det konstigt att ni håller ihop men det kanske är tvärtom att man blir tightare och tightare?? 😉 Tråkigt att det är så skitigt men det har vi också upplevt i Asien på vissa platser men inte alla. Lycka till med eran fortsatta färd och vi längtar till nästa rapport!
Kram Eva o Bruno
Uuuh vad kusligt! Ni får verkligen vara med om otroliga saker! Bali verkar inte så lockande med allt skräp.Men solen skiner väl och vattnet är badgott. Hittills i november har vi bara haft sju(7) soltimmar här i Götet…..grått och regnigt , med andra ord, dagarna i ända.
Jag måste tacka Magnus för goda skolråd och jag har skrattat många gånger tillsammans med kollegor som är i samma båt. Det har verkligen piggat upp. Thank You!
Ha dä gött
Kram
Lisa (och Callerobert)
Usch! Det är tryggare på land 😉 Skönt att det gick bra! Tråkigt med nedskräpningen hoppas ni hittar något trevligt ställe trots allt.
Det där kändes som lite onödigt spännande. Skönt att allt gick bra.
Kram